måndag

helvete, moa har smittat mig med sina kärringfasoner: gå och lägga sig innan 22:00. jag har aldrig. och då menar jag verkligen aldrig, gått och lagt mig innan klockan 01:00 en vardag. jag har följt min TV som en slav och kollat på alla tvserier och allt som finns utan att klaga på trötthet. men det har hänt nåt. jag skyller allt på moa. jag har brukade tänka: ok csi börjar 23:55 sen lägger jag mig. men nu... nu tänker jag bara 'äh' jag måste sova. jag är trött. VA! JAG?! jag har svikit mig själv och min TV. det värsta är att jag går upp klockan 06:00 och åker till praktiken, och sen slutar 16:00. när jag kommer hem runt tjugo i fem går jag och lägger mig utan att ens tänka två gånger. då sover jag från klockan 17:00 till ca 20:00. sen sitter jag uppe i två timmar och tänker på hur trött jag är och hur jag längtar tills jag ska gå och sova.. ser ni? det här händer varje dag. vilket jävla underbart liv! jag älskar det. på riktigt. nej det gör jag inte. men det finns inget annat att göra. ha-ha. min säng är mitt liv. moa och wenda är mitt liv. min TV mamma pappa jimmy johan moltas osv, är också mitt liv. jag har en till person som är mitt liv också men det passar sig inte att skriva ut namnet för då blir det 'KAOS'! utan att överdriva ha ha. men jag håller på att avvänja mig från den och just nu går det ganska trögt. och för att hoppa till något helt annat.. imorgon ska vi luncha alla tillsammans med praktiken. högsta chefen från stockholm ska komma och prata och äta med oss. jag är lite splittrad. ska jag ha en urringad tröja för att flörta till mig jobbet i stockholm? eller ska jag vara 'den duktiga flickan' med knäppt kofta och skjorta? om jag kommer med urringning kan han ju ta det på ett helt fel sätt men och andra sidan kan han ju förvirras och lägga mig på minnet och sen erbjuda mig jobbet. fast om jag har kofta med skjorta kan han ju också se att jag är en smart, inteligent och 'en tjej med båda fötterna på jorden', MEN samtidigt kan han också se mig som en tråkig tjej som ger ett opersonligt intryck och han kommer aldrig lägga mig på minnet. så........ vad ska jag göra? ha kofta med lite urringning som jag kan knäppa upp och se hur han reagerar på det och sen knäppa den igen om han ser lite obekväm ut? nej, jag vet inte alls. faktiskt. får väl lägga på den underbara charmen som jag har ha-ha-ha-ha det här kommer bli roligt. jag lovar att berätta hur det gick. hejdå då!